Gräv där du står - leran i Blekinge

Att utforska leran som material i konst, konsthantverk och kulturhistoria
Lera har varit ett av mänsklighetens äldsta och mest mångsidiga material och har knutit samman kulturer och generationer. Den har använts för att göra krukor och kärl över hela världen i tusentals år.

Lerrapport - Alexander Krohn

I projektets början undersöktes potentiella platser i Blekinge att ta upp lera från. Efter flera provbränningar och tester återstod tre kandidater, leror från Förkärla, Listerby och Häggarp. Alla dessa tre är lergodsleror, dvs järnrika leror med små partiklar som har en låg smälttemperatur, är med några undantag den typ av lera man hittar i Sverige.

Eftersom jag är krukmakare och arbetar mest med drejning var det den tekniken jag ville använda när jag arbetade med lerorna.

Efter en process där jag torkade, slammade upp leran och silade bort organiskt material och grus kom det fram leror som var möjliga att dreja med. Vissa mer lämpade än andra.

Lergodsleror går inte att bränna till de har sintrat, stadiet där partiklarna smälter ihop. Den stannar i ett fortfarande poröst men hårt stadie som kan suga åt sig vatten. Olika lergodsleror kan ha olika täthet. Lergods har ofta ansetts vara något sämre då den inte går att bränna lika högt som stengodslera. I mitt experimenterande ville jag lyfta fram de fördelar denna egenskap istället har och att den har ett stort värde när man utnyttjar dess egenskaper. Formmässigt tog jag inspiration av den äldsta typen av stenålderskeramiken funnen i Skandinavien. Genom det vill jag visa på den kulturella bakgrunden och hur lergodsleran har följt oss genom historien.

Prover av lerorna brändes och vätskeupptagningsförmågorna mättes vid olika temperaturer.
Av varje lera gjorde jag amplar parade med överhängande droppformade krukor fyllda med vatten som sakta droppar ner och bevattnar växterna i amplarna. En fysisk manifestation av lerornas egenskap att transportera vatten. Lerornas varierande förmåga att transportera vatten visar att sammansättningen av lerorna skiljer sig åt. Vissa leror har mer temperatursänkande material än andra vilket påverkar tätheten.

Jag ser fram emot att fortsätta arbeta och experimentera med våra lokala blekingska leror.

Alexander Krohn Länk till annan webbplats.

Konst i Blekinge-podden om lerprojektet
Poddproducent Susanne Skog har följt konstnärerna ut i leråkern och prata om materialet, och låter också leran komma till tals. Därefter har hon intervjuat konstnärerna om deras arbetsprocesser.

Lyssna på Konst i Blekinge-podden ...